Sveriges Kliniska Psykologers Förening
Header

“Det är känslorna som ger mening åt våra erfarenheter och tankar”

-Det som pågår inom dig själv är inte ditt fel. Börja därför med att beröra skam och självkritik och öka medvetenheten. Det var Paul Gilberts förslag till de församlade psykologerna på Sveriges kliniska psykologers workshop om ”compassion focused therapy”. Under två januaridagar fick medlemmar i Sveriges kliniska psykologers förening nöjet att lära sig teoretiska grunder och praktiska tillämpningar av compassion focused therapy. Paul Gilbert ledde en workshop fylld av kliniska exempel, allvar och skratt, presenterat med stor värme om hur svårt det ibland kan vara att vara människa.

PAUL GILBERT ÄR professor i klinisk psykologi vid University of Derby i Storbritannien. Han har under många år forskat på skam och dess roll inom en rad psykopatologier. I dag undersöker han effekterna av compassion focused therapy.

“Compassion is an orientation that recognizes pain and the universality of human experience and the capacity to meet that pain with kindness, empathy and patience”, förklarade Paul Gilbert. Ordet ”compassion” i compassion focused therapy innehåller flera bottnar och är svåröversatt till svenska, varför det engelska ordet compassion kommer att användas i detta referat.

-Individer med hög upplevelse av skam och självkritik, ofta perfektionister, samt de som är rädda för förändring, kan för oss terapeuter ofta upplevas som svåra att hjälpa, inledde Paul Gilbert. Sokratiska bevisfrågor eller alternativa tankar verkar mest rinna av dem: ”Jag vet att jag inte är dålig, men jag känner mig dålig”. Problemet är att patienten inte blir hjälpt av att kunna se sin situation i andra perspektiv, vilket leder vidare till frågan: Vilka mekanismer som faktiskt kan hjälpa individer att må bättre?

DET ÄR KÄNSLORNA som ger mening åt våra erfarenheter och tankar, var Paul Gilberts slutsats.

-Utan känslomässig ton blir innehållet tomt och verkningslöst, förklarade han. Om vi hamnar på en alltför intellektuell nivå med en självkritisk och skamfylld individ kan alternativa tankar snarare bära ett anklagande eller aggressivt budskap med betydelsen: ”Ta dig samman, ryck upp dig!” För att nå en förändring måste skam och självkritik därför undermineras och ersättas av en mer tillåtande attityd. Det vill säga, vi behöver hjälpa individen att lära sig känna annorlunda, ”emotional progress of change”.

-För att nå dit behöver individen komma i kontakt med sina tidigare emotionella minnen och på så sätt öka sin förståelse för sina nuvarande upplevelser och samtidigt utveckla förmågan att validera sig själv, sade Paul Gilbert.

-Att kämpa emot känslorna får konsekvensen att de växer i styrka. Genom att i stället medvetetmöta sina emotionella erfarenheter  och skilja mellan känsla och kontext, skilja mellan upplevelsen då och se situationen nu, kan man i de bästa av världar hjälpa individen att förstå varför vissa upplevelser är särskilt smärtsamma, säger Paul Gilbert. Detta kan hjälpa individen att inta ett mer ”compassionate self”.

SOM PSYKOLOGER BEHÖVER vi bli bättre på att rikta blicken mot vad vetenskapen egentligen säger för att kunna förstå våra patienter, ansåg Paul Gilbert. Genom att förstå vår hjärnas funktioner kan vi lära oss mycket om hur vi möter svårigheter i livet, exempelvis hur integreringen av vår ”gamla” hjärna och vår ”nya” hjärna i bland kan ställa till det för oss. Den nya hjärnans högt utvecklade funktioner, som att mentalisera, tenderar att lätt spinna vidare på den gamla hjärnans emotioner, trots frånvaron av uppenbara hot eller faror.

-Vi behöver hjälpa våra patienter att normalisera dessa tankesnurrar, förklarade Paul Gilbert. Vi människor har en fantastisk hjärna som kan ta oss till månen och bota sjukdomar, men den kan också göra det svårt för oss, om vi inte är vaksamma och förstår våra egna processer. Vårt neurologiska system är designat att agera snabbare vid hotsituationer i syfte att överleva än vad vi är medvetna om. Kognitivt fungerar vi efter principen ”better safe than sorry” vilket i praktiken innebär att vi också tenderar att överskatta farliga situationer. Risken finns att vi blir lite för duktiga på att uppmärksamma det negativa och då lättare hamna i ett ältandebeteende, sade han.

DET ÄR ALLTSÅ inte individens fel att hon lätt fastnar i negativa tankesnurrar, utan snarare något evolutionärt förväntat, enligt Paul Gilbert. Med hjälp av compassion focused therapy kan man i stället träna upp sin förmåga att minnas det som var bra och vidga sin uppmärksamhet. Alltså, bli medveten om sin ”tankeloop” och bestämma sig för att aktivt försöka bryta den. För att kunna bryta dessa negativa tankeloopar behöver vi inta distans till det som händer och öva upp vår förmåga till medveten närvaro, enligt Paul Gilbert.

-Som terapeuter får vi inte glömma att vi sitter i samma båt som våra patienter, vi försöker alla att göra vårt bästa utifrån de förutsättningar vi har att tillgå i livet, sade Paul Gilbert. Att vi människor hamnar i svårigheter under livets gång är att räkna med, men det är inte vårt fel, vi har inte valt det. Detta innebär dock inte att vi kan skylla ifrån oss, vi har fortfarande ett eget ansvar att agera utifrån vår situation, men för att kunna börja ta ansvar behöver vi först bli medvetna.

-Det som pågår inom dig själv är inte ditt fel, börja med att beröra skam och självkritik och öka medvetenheten, förklarade han. Compassion focused therapy handlar alltså inte om undvikande utan om att hjälpa individen att förändra det de behöver. ÄVEN SOM TERAPEUT behöver vi kunna använda oss av medveten närvaro för att kunna fånga in det som händer i terapin, skapa utrymme i rummet. Hjälpa individen att vara i känslan utan att för den skull överväldigas. När vi kan aktivera känslor i rummet kan vi också jobba med dem och göra dem pratbara. Att det kan vara svårt att separera olika känslor från varandra, som vi upplever samtidigt, kan vi försöka arbeta med genom att tilltala varje känsla för sig och nyfiket närma oss den.

Hans förslag var att använda sig av olika stolar som patienten får sätta sig på för att illustrera sina inre känsloupplevelser, där en stol är öppen för ”angry self”, en annan talar för ”sad self”. Paul Gilbert avrundar dessa två innehållsrika dagar med att belysa vikten av att se framåt: Vad är vårt alternativ, hur vill vi att det ska vara? Vi ska validera våra misstag och lära oss från dem, njuta av våra framsteg och lära oss att möta livets svårigheter genom att vara varma och vänliga mot oss själva. ”Compassion is how you deal with things where it is. Give up your fear and adress your compassion”, avslutade Paul Gilbert.

HANNA OLOVSSON
PTP-psykolog